söndag 25 september 2016

Västgötaloppet 2016 RaceReport

Äntligen!

Prolog

Vilken vecka vi har haft! Mycket kul men också mycket stress. Förra helgen körde vi som bekant Dalsland X-Country och nu var vi anmälda till Västgötaloppet denna helg. Ända fram till ungefär klockan 18 på fredag kväll hade vi fortfarande inte bestämt om vi skulle köra upp till Ulricehamn eller inte. Anledningen till det var att vi precis hämtat hem vår husbil! Vi skulle egentligen haft den redan förra veckan men det drog ut på tiden och nu fick vi den precis i sista minuten. Efter en snabb genomgång av bilen och en timmes lång telefonkö till försäkringsbolaget kunde vi äntligen bege oss hem och packa.

Det blev lite hastigt minst sagt och vi försökte göra det på rutin, efter ett antal långloppspackningar har vi ju lite koll på vad som måste med. Som vi senare märkte var det enda vi glömde vår camelbaks. Nu är det ju så att det tillkommer en del sysslor när man står med en helt ny och tom husbil så det blev ett frenetiskt fixande. När vi var nästan klara för avfärd insåg vi att vi nog måste äta innan vi kör iväg. Där satt vi med varsin pizza och funderade allvarligt på att stanna hemma istället. Vi kom på bättre tankar ganska snart och kom överens om att köra upp och ta det för vad det är, försöka stressa ner och ha en trevlig helg och låta insatsen på Västgötaloppet spela en mindre roll. Vi stack iväg i skymningen, det blev snabbt mörkt och lite dimma. Vi hittade en bra parkering precis vid startområdet och insåg att vi glömt tändare/tändstickor till gasolspisen, bara ut och leta nånstans att köpa en tändare. Med det ordnat var det till att försöka lära sig hur värme, toa +annat fungerar. Kom i säng vid tolvtiden.

Som vanligt när man ställer sig i startfållan så gör man vad man kan och ger vad man har, det blev jobbigt kan vi båda intyga men också att detta var ett väldigt fint långlopp med väldigt fin stig.

RaceReport

Yvonne:
Innan start minglade vi runt lite i startområdet och snackade med diverse trevligt folk. Ställde mig i fållan utan uppvärmning, lite korkat men strunt samma. Starten gick och jag hängde med rätt så bra, tog det "lugnt" i startbacken bland de sista i fältet. Ganska snart efter startbacken svängde vi fel och fick vända om, jag var inte snabb nog att hänga på och körde ensam ett bra tag. Kände tidigt att det inte var något tryck i benen, tror att jag fortfarande var sliten från förra helgens bravad. 

Kom ikapp Linda (D-Sport) efter ett stigparti och vi körde sedan tillsammans till och från resten av loppet. Hon var stark på grusvägssträckorna och jag låg på hennes hjul massor. Hon försökte vifta fram mig vid ett tillfälle men jag sa som det var, jag hade inget att ge och det hade bara gått långsammare om jag skulle dra. Det blev lite jojoåkande, hon drog ifrån ibland och jag körde snabbare på stigarna. Verkligen kul att ha någon att köra med, fick höra efter loppet att alla övriga tjejer hade kört en och en i stort sett hela tiden. Linda och jag kom in i målområdet tillsammans och spurtade i mål på samma tid 4:07:10.

Foto: Henrik Öijer


Kom i mål helt slut, tror aldrig jag haft så ont i benen. Fick tillochmed nästan kramp i vänster lår när det var 8km kvar. Blir till att träna på backar och att mata grusväg :)

Västgötaloppet hade ordnat med egen start för alla damer i tävlingsklass, vi startade 45min före herrarna. Det var helt perfekt, blev inte alls speciellt många herrar som kom ikapp och de som körde om var verkligen schyssta. 

Som sagt hade vi glömt våra camelbaks men det löste såklart Highland Cyclings eget serviceteam. Jag fick langning längs banan och Andreas fick låna en camelbak.

Tusen tack Erika! Peppande och glada rop i spåret är guld värt!


Andreas:
Ja vad säger man, gör ju detta för att det är kul eller för att jag tycker det är kul ska jag säga. Alla tycker ju såklart inte att det är jätteroligt att cykla sig helt tokslut och lida mer eller mindre till den grad att man börjar tappa fattningen och må på riktigt fysiskt illa, jag är ju en sådan och därför antar jag att jag hade väl roligt igår då.

Jag hade en bra första halva av loppet, låg med bra i starten och dom gånger jag lyckades komma först in på stigar eller hade en skicklig åkare framför mig kunde jag köra riktigt hårt och skapa luckor i skogen. Igår var dock inte riktigt min dag på gruset och jag fick slita alldeles för hårt i accelerationerna efter stigar ut på grus när jag låg sist i klungor som körde lite långsammare i skog och sedan gasade på i slätåkningen ute på vägar. Jag blev bra sliten och fick som sagt göra alldeles för många sådan gaspådrag för att hänga med ut från stig och blev rejält trött efter ca 2 timmar. Bensinen tog liksom slut och benen var tomma.

Jag lyckades väl återhämta mig ganska bra och komma tillbaka, såg gruppen jag åkt med flera gånger men fick aldrig chans att komma ikapp, benen räckte helt enkelt inte till.  I den gruppen satt Kjell Olsen och med honom behövde jag inte oroa mig för att det skulle gå sakta i skogen, bra kört.

Inte bara jag, många trötta ben i målområdet!


Hamnar man inte på pallen blir man tacksam att få välja nått kul från ett bord i mål, jag tog mig en buff.

Sista loppet i Långloppscupen 2016, nu laddar vi om.

Jag tror att trotts känslan av dåliga ben att jag faktiskt körde rättså bra. Kanske ett av dom bättre långloppen för mig om jag ser på åkarna runt mig. Jag har ju heller inte kunnat träna ordentligt sedan slutet av juli månad pga min dumma knäskada så jag klagar inte, jag är mycket nöjd jag tog ju helt slut och blev nästan knäckt och då är det väl kul…

Banan hade jag inte alls koll på innan loppet denna gång, den var väldigt fin rolig och krävande tack Västgötaloppet!

Lite löst folk efter målgång, bra kört allihopa!




Då går vi ner i vår källare och jobbar på så ses vi nästa år! Så länge bloggar vi vidare.
//Y&A

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar